kalleos

Igår var jag på gruppledarträff för Kyrkomötet i Uppsala. Vi lade upp hur de två sammanträdesveckorna kommer att se ut. Inbjudan är gjord till kungafamiljen och vi hoppas att de kommer som de brukar göra vid kyrkomötets inledning. Jag tror på en stat som vår med monarki. Det är väldigt bra med en statschef som inte besitter någon politisk makt som en president gör. Monarkin, i den form som det har utvecklats i Sverige är därför ett viktigt kort speciellt när det gäller utlandskontakter, men också en källa till glädje och intresse för många i Sverige. Vi ser det i den enorma massmedia som det blev när kronprinssessan meddelade om förlovningen och vilket härigt stöd det blev uti landet för killen "av folket" så att säga. Så länge vi kan slippa en statschef utan politisk makt så länge anser jag att demokratin är betydligt säkrare i alla former av hädelser från utlandet, än att ha en president som kan bli ett gigantiskt problem och det verkligen strular till sig. Jag anser dessutom att det i den form av statschefsbildande som vi har i vårt land, så är det helt rätt att jobbet ärvs. Det är mycket som krävs av vår kungafamilj och det kan knappast vara något att sträva efter en position som gör att man lever i ständig uppmärksamhet, att allt man säger kan bli offentligt och att man därför hela tiden måste vara beredd att svara för sig. Kungafamiljen är synnerligen duktiga på allt det här svåra som jag tror är bra att man får med sig redan med modersmjölken.