Sambosyndromet
Stieg Larssons sambo sa i en tv-intervju ungefär: "Det borde finnas något rättsskydd för samboförhållanden". Saken är bara den att det faktiskt finns. Problemet är att vi kallar det något särskilt t ex civilsrättslig registrering eller vigsel. Men i folkmun har detta blivit något annat. Egentligen handlar det om ett rättsskydd, en försäkring som vi faktiskt behöver, men som inte tvingas på oss.
Vi är så noga med att skaffa försäkringar på så mycket, det gäller bilen, bostaden, sjukdomar, pensioner. Men när det gäller våra gemensamma ägodelar och barnen som man har tillsammans så struntar många att skydda och försäkra det och riskerar därmed att förlora så mycket. Skyddet heter visserligen inte försäkring utan civilsrättslig registrering eller vigsel, men det är en försäkring.
Av någon mycket underlig anledning så tror vi att det inte ska hända något med de gemensamma ägodelarna, med de gemensamma barnen, med den man bor tillsammans med när man bor sambo. Ganska korkat egentligen. Vi är beredda att betala för försäkringar av allahanda slag, men försäkringen för det som berör den man bor tillsammans med, som dessutom är gratis, den tar man inte. Tänker man så här så är samboförhållande rent juridiskt bara skit. Jag kallar detta för sambosyndromet.
Problemet består i att många tror att det här med att gifta sig handlar om mer än att skydda sig juridistk. Men för samhället gör det gör det inte. Kyrkligt sett gör det det, men nu talar jag om endast om samhället. Sett ur samhällelig syn är vigseln inget annat än det samhälleliga skyddet som vi har rätt till för att skydda våra förhållanden och det vi har tillsammans när man bor tillsammans. Skyddet är så bra att det inte ens krävs att man måste bo tillsammans. Det enda kravet som finns är att man skriver på ett papper och säger att man vill ingå i ett gemensamt skydd eller försäkring i fall det händer något som vi egentligen inte vill ska hända.
Allting annat har inte med vigseln att göra, det har endast med de två som vill leva tillsammans, att göra. De sakerna är samma i ett samboförhållande, men skillnaden är att man då är oskyddad.
Jag kan förstå att man flyttar ihop för att pröva oss se om man kan leva tillsammans, men så fort man bestämmer sig för att köpa grejer tillsammans eller skaffa barn, då måste man också se till att skaffa den försäkring som samhället har ordnat för två personers förhållandes skydd.
Stieg Larsson och hans sambo hade inte ordnat något sådant skydd och därmed hade hon inte någon rätt till Stieg Larssons pengar. Man kan tycka att det är fel, men det är det inte. De hade gjort fel därför att de inte brytt sig om att ta vara på det skydd som samhället har ordnat för att sådana här saker inte ska behöva hända.
Med andra ord: du som är sambo...gå och gift dig nu! Se till att ordna det juridiksa skydd som du har rätt till och som du faktskt behöver! Det handlar inte om något mer. Det andra som kommer till har inte med den juridiska delen att göra.
Vi är så noga med att skaffa försäkringar på så mycket, det gäller bilen, bostaden, sjukdomar, pensioner. Men när det gäller våra gemensamma ägodelar och barnen som man har tillsammans så struntar många att skydda och försäkra det och riskerar därmed att förlora så mycket. Skyddet heter visserligen inte försäkring utan civilsrättslig registrering eller vigsel, men det är en försäkring.
Av någon mycket underlig anledning så tror vi att det inte ska hända något med de gemensamma ägodelarna, med de gemensamma barnen, med den man bor tillsammans med när man bor sambo. Ganska korkat egentligen. Vi är beredda att betala för försäkringar av allahanda slag, men försäkringen för det som berör den man bor tillsammans med, som dessutom är gratis, den tar man inte. Tänker man så här så är samboförhållande rent juridiskt bara skit. Jag kallar detta för sambosyndromet.
Problemet består i att många tror att det här med att gifta sig handlar om mer än att skydda sig juridistk. Men för samhället gör det gör det inte. Kyrkligt sett gör det det, men nu talar jag om endast om samhället. Sett ur samhällelig syn är vigseln inget annat än det samhälleliga skyddet som vi har rätt till för att skydda våra förhållanden och det vi har tillsammans när man bor tillsammans. Skyddet är så bra att det inte ens krävs att man måste bo tillsammans. Det enda kravet som finns är att man skriver på ett papper och säger att man vill ingå i ett gemensamt skydd eller försäkring i fall det händer något som vi egentligen inte vill ska hända.
Allting annat har inte med vigseln att göra, det har endast med de två som vill leva tillsammans, att göra. De sakerna är samma i ett samboförhållande, men skillnaden är att man då är oskyddad.
Jag kan förstå att man flyttar ihop för att pröva oss se om man kan leva tillsammans, men så fort man bestämmer sig för att köpa grejer tillsammans eller skaffa barn, då måste man också se till att skaffa den försäkring som samhället har ordnat för två personers förhållandes skydd.
Stieg Larsson och hans sambo hade inte ordnat något sådant skydd och därmed hade hon inte någon rätt till Stieg Larssons pengar. Man kan tycka att det är fel, men det är det inte. De hade gjort fel därför att de inte brytt sig om att ta vara på det skydd som samhället har ordnat för att sådana här saker inte ska behöva hända.
Med andra ord: du som är sambo...gå och gift dig nu! Se till att ordna det juridiksa skydd som du har rätt till och som du faktskt behöver! Det handlar inte om något mer. Det andra som kommer till har inte med den juridiska delen att göra.
Kommentarer
Trackback
